Reportage

Vikingamarknad i Gudahagen 2016

vikingabostad

För nionde året i rad mötte vikingarna upp. Många har med sig ett komplett vikingabohag och möblerar sina tält på ett inbjudande sätt.

kristin

Kristin Fornfela spred glädje och trivsel med sin gamla fela och sin sång.

li-vid-taltet

Li Marling visade sina gudinnestatyetter.

hantverkare

Många skickliga hantverkare visade upp sin konst och sina varor.

ben-o-marie
Marie och Ben var också där, som de brukar, och sålde salvor och örtoljor. Deras företag heter Jara Lifskraft.

asa-nina-o-barnen

Åsa Åkesdotter och Nina Green med barnen Varg, Saga och Disa var där. Åsa och Nina sålde hemlagad ärtsoppa och ”birkabröd”.

flintastenhuggare

Här får en lära sig hur det går till att tillverka stenyxor. Materialet är flinta.

skanska-krigare

Skånska krigare hade samlats och passade på att hålla namngivningsceremoni på Gudahagens kulle. Det var den lille Tyr Skov Pedersen som fick sitt namn.

gronsaker

Grönsaksodlare från trakten sålde sina produkter. Visst blir grönsaksförsäljning enastående vackert i vikingastil!

ryttare

En stor grupp ryttare på islandshästar visade upp bågskytte i full galopp.

Ja, detta var ett axplock av allt som hände under helgen. Nästa år är det dags igen, alltid den tredje helgen i september. Se deras webbsida här.

Bilder och text: Eta Christensson

Bertilssons stuga

Vid ”Bertilssons stuga” i ett naturreservat i utkanten av Göteborg träffar jag Pia Backman och Helen Wiklund. Vi sitter i trädgården utanför det gamla boningshuset en ljum och vindstilla julieftermiddag medan de berättar om gården och caféet.
bertilssons stuga 2
Pia: 2006 var den här gamla gården till salu, och jag lyckades köpa den, tack vare att Göteborgs kommun inte utnyttjade sin förköpsrätt. Gården är byggd 1809, men det var först i slutet av 1920-talet när Pelle Bertilsson hade köpt den som det blev café här. Bertilsson var en intressant man, olympisk guldmedaljör i gymnastik 1912, kapten i det militära och äventyrare. Han och hans fru bodde några år på Cuba, där Bertilsson försörjde dem som fäktlärare, men de längtade tillbaka till Sverige och drömde om det enkla livet på landet.
Gården ligger mitt i ett naturreservat, här finns ängar, skog och badsjö. Här är en ständig ström av vandrare, joggare, ryttare, skidåkare och skridskoåkare, allt efter årstid, och caféet är populärt för göteborgarna.
bertilssons stuga 3
Helen: Pia äger stället men jag har varit anställd här ända sedan hon köpte det. Vi har ju annan personal också, men jag gör alla sorters sysslor här. Jag är husfru, bagerska, kokerska, vaktmästare, städerska, kassabiträde, serveringspersonal och idéutvecklare. Dessutom sköter jag vår ”adoptionsbyrå för häxor”. Vid det här laget har vi adopterat bort 445 häxor till goda hem.

Pia: Just nu, på sommaren, håller vi stängt men under höst, vinter och vår har vi högsäsong. Hit kommer människor i alla åldrar, från barnfamiljer till pensionärer. Ibland har vi även grupper inbokade, till exempel företag som håller frukostmöten eller promenadmöten här. Konferenser har vi däremot inte, eftersom vi inte har lokaler för det. Alla får hålla till i kaffestugan som ligger i den gamla ladugården.
bertilssons stuga 4
Helen: Vi har gjort oss kända som häxor. Dels för att vi har en häxkvastparkering här utanför, dels för att vi har de här fina, flygande häxorna till salu. De är tillverkade i England och det är dem som folk får adoptera. Vi låter dem fylla i ett adoptionsavtal och lova att ge häxan ett gott hem. Men vi känner oss ju också som häxor, kvinnor som går sin egen väg och litar till sin inneboende visdom.
bertilssons stuga 5
Pia: De senaste åren har vi skapat en ny tradition i Bertilssons stuga med vårt påskfirande. Vi eldar en stor påskbrasa på ängen och är utklädda till påskkäringar. De flesta som kommer är också utklädda. Före jul har vi ”Julmys”, då är hela stugan julpyntad och vi serverar glögg och julkakor. På somrarna har vi ibland brudpar som håller sin vigselceremoni på ängen nere vid sjön. Framöver siktar vi på att själva agera prästinnor och leda ceremonierna.
bertilssons stuga 6
Helen: Det här är den bästa platsen på jorden. Det är inte bara ett café utan också ett andhål för själen. Här finns både skönhet och harmoni. Jag tänker på en av våra gäster som brukar glömma något varje gång hon är här, mobilen, plånboken eller handväskan. Hon ursäktar sig alltid med: ”Jag blir ju så harmonisk här!”

Pia: Till hösten kommer vi att ha temakvällar igen. Förut har vi haft teman som döden, livet, kärleken, rymden, trädgården, attraktionslagen. I höst kommer bland andra Britt-Mari Näsström, som är professor i religionshistoria, att berätta om ”De nordiska gudinnorna”. Och Klas Parknäs, skådespelare, konstnär och författare, kommer att tala om att vara ”Lyckad eller lycklig?”
bertilssons stuga 1Katten Sway kommer och stryker sig mot trädgårdsstolarna. Skymningen har börjat falla och dofterna från ängen blir starkare. Vinden har vilat hela dagen och ännu är det stilla som vore vi inomhus. Ett ovanligt väder på en ovanlig plats, där gamla minnen blandas med frisk entreprenörsanda. Tack Pia och Helen! Lycka till med både häxadoptionerna och prästinneskapet.

Text & bild: Eta Christensson

Surdegskurs

Den 24 – 25 oktober var jag på kurs för att lära mig baka med kultursorter och surdeg. Tillsammans med 10 andra fick jag de intressantaste och mest överraskande kunskaper. Som t. ex. att degen inte ska knådas! Och att en inte ska tillsätta mer mjöl om degen blir för kladdig!

Beesham Soogrim var vår entusiastiske lärare. Han kommer från Mauritius men har bott i Sverige massor av år. Beesham är en hängiven surdegsbagare och på väg att bli världsberömd för sina luftiga degar och fantastiska bröd.
24102015-DSC_0444
Surdegen som Beesham använder är många år gammal. Den hålls vid liv genom att matas varje vecka. Ingen jäst används och ändå blir vissa av bröden fulla av stora jäsbubblor. Med endast en liten mängd surdeg kan Beesham få igång flera stora degar inom ett dygn.
24102015-DSC_0610
Bengt-Göran Carlsson och Lovisa Olsson berättade om de s.k. kultursorterna, spannmål som har odlats i tusentals år. Exempel är enkorn, emmer och spelt, det senare är detsamma som dinkel. Dessa sorter har många fördelar framför de förädlade sorterna genom att de har en rik genetisk potential. De är inte enhetliga och inte heller stabila, utan utvecklas hela tiden och anpassar sig efter jorden och klimatet. De är robusta och motståndskraftiga mot sjukdomar och skadedjur och lämpar sig bra för ekologisk odling. De är rika på mineraler och vitaminer.
25102015-DSC_0818
Degen ska alltså inte knådas. Den ska jäsa ifred, vikas försiktigt några gånger, sedan jäsa igen. Detta upprepas några gånger innan degen till slut läggs till jäsning i en korg. Ett långtidsjäst bröd, gärna 24 timmar, blir nyttigare genom att nästan all fytinsyra försvinner och vi därför kan tillgodogöra oss mycket större mängd av mineralerna.
25102015-DSC_0744
Men hur ska en klara sig med att inte tillsätta mera mjöl? Jo, hemligheten är ha rätt mängd mjöl från början och vara försiktig med vattnet. Degen ska helt enkelt inte bli för blöt. Allt verkar hur lätt som helst när Beesham förklarar.
25102015-DSC_0704
Beesham lärde oss också hur en på olika sätt dekorerar sina bröd, med hjälp av schabloner, ströat mjöl eller kakao, vallmo- eller sesamfrön.
25102015-DSC_0894
Vi fick baka flera olika sorter, baguetter, luftiga siktebröd och grova fullkornslimpor.
25102015-DSC_0796
Jag tror vi var rätt så trötta allihopa, samtidigt så nöjda när vi kunde åka hem med bagaget fullt av nybakade bröd. Och varsin liten surdegsstarter att ömt vårda för kommande behov.
24102015-DSC_0620

Text: Eta Christensson
Foto: Lovisa Olsson

Nordisk gudinnefestival

Nu har vi varit där, på den stora gudinnefestivalen i Fjärås som vi sett fram emot sedan i mars. Vi blev inte besvikna, tvärtom trivdes vi så bra att vi inte ville åka därifrån. Alla människor vi mötte som genast kändes som vänner, intressanta och inspirerande workshops, de innerliga ceremonierna, den medryckande musiken och gemenskapen, allt detta gjorde oss lyckliga och tacksamma. Vi tältade i skogen och sövdes rofyllt av den porlande ån, vi svalkade oss i sjön Lygnern och vistades under bar himmel i dagarna tre.
SONY DSC
Tursamt nog var vädret sagolikt. En festival i hällregn hade inte varit rolig. Men var det bara en slump? Är det inte märkligt och tänkvärt att vädret, som under både maj och juni har varit det sämsta på flera år, med sitt evinnerliga regnande, blåst och kyla, just inför gudinnefestivalen slår om och blir högsommar med värmebölja, klarblå himmel och nästan vindstilla? Och nu efter festivalen är det åter mulet, regnigt och kallt. Nog verkar det som om Moder Jord bryr sig om sina barn och uppskattar ceremonierna till Hennes ära!
festivalen 014 min
Initiativtagarna till denna nordiska gudinnefestival är Lola Ravenstar Korpstjärna, som jag tidigare skrivit om (se under Intervjuer 2) tillsammans med Ania och Magnus Munay, som driver kursgården Gaia Life i Fjärås. Deras syfte med festivalen har varit att tacka, fira och hedra Moder Jord, Gudinnan, för alla de gåvor Hon ger oss. De har velat lyfta fram vårt nordiska kulturarv och hedra de förmödrar och förfäder som levde i harmoni med jorden och naturens växlingar. Tanken har också varit att skapa balans mellan manligt och kvinnligt.
festivalen 049 min
Bland deltagarna syntes många kända ansikten. Här två prästinnor av Avalon: Elin Hejll Guest som har byggt upp Stockholms Gudinnetempel och Margitta Wigren som har skapat Gudinnetemplet i Helsingland.
festivalen 001 min
Strax intill ceremoniplatsen hölls det marknad. Här kunde en köpa alltifrån handgjord tvål till silversmycken. En kunde få healing såväl som medial rådgivning utifrån olika skolor och tillvägagångssätt. Majvi Romeborn erbjöd sig att måla ens aura intuitivt och spontant. Den färdiga målningen är tänkt att vara full av helande kraft och en hjälp till kunden att förstå och utveckla sig själv.
festivalen 041 min
Maria Thorlund, keramiker från Lund visade och sålde sina Venushalsband i olika storlekar och färger. Maria berättade att hon börjat arbeta med lera efter att hon fått barn och att hon nu tillåter sig att följa den lust och lockelse som leran ger henne. Hon brukar även göra ”blomsterklot” i lera, inspirerad av James Lovelocks Gaiateori.
festivalen 019 min
En av dem som erbjöd massage och healing var Linda Mardöll. Hon är friskvårdsterapeut och kan ge råd om kosthållning och livsstil. Linda kallar sig prästinna i Naturens tjänst och tillhandahåller även alternativa ceremonier för dop, konfirmation och giftermål. Linda har fått sin prästinneutbildning av Ulrika Jäger (se under Intervjuer 1).
festivalen 037 min
Madelene Widell Ward sålde orakelkort av olika slag och gav healing i marknadstältet. Hon håller i vardagslag på med många spännande ting: husrensningar, hypnos, tidigare-livregressioner och numerologi.
festivalen 011 min
Varje morgon hölls en morgonceremoni då vi stod i cirkel, trummade och sjöng. Gudinnorna bjöds in att hela oss, ge oss kraft och glädje och dansa med oss.
SONY DSC
Lina Ljung Timestråle, som håller på att utbilda sig till prästinna av Avalon i Glastonbury, visade orientalisk dans till stort jubel.
festivalen 018 min
Den största behållningen gav utan tvekan de många workshopparna. Vi varje pass gavs flera alternativ, alla lika lockande, vilket gjorde det svårt att välja. Ett sällskap prästinnor hade kommit ända från Glastonbury. Heloise Pilkington sjöng heliga sånger som hon skrivit till sin Gudinnas ära och Erin McCauliff berättade om utbildningen vid Glastonbury Goddess Temple. Världskända Jana Runnalls och Oshia Drury trummade och sjöng kraftsånger för första gången i Sverige.
SONY DSC
Olof Lindqvist, gudinnepräst från Gotland berättade om sina möten med tre olika gudinnor.
SONY DSC
Många, många andra höll workshops och delade med sig av sin kunskap och livsglädje, men det är omöjligt att nämna alla. Orden kan heller inte göra dem rättvisa. En sån här festival måste upplevas, så är det.
Malin, Lottie och Ylvali vid den inbjudande Hångelhörnan.
festivalen 022 min
Jag vill uttrycka min djupt kända tacksamhet för den nordiska gudinnefestivalen sommaren 2015. Festivalen kommer att hållas även nästa år, så är det tänkt. Kanske på samma underbara plats. Det får Gudinnan utvisa.
SONY DSC
Text: Eta Christensson
Foto: Bild 1, 9, 11, 12, 14 Åsa Åkesdotter, övriga Eta Christensson

Vi har allt vi behöver



Britta på torget
Behovet av omställning är något som idag diskuteras på många håll. Somliga tar idén
på djupaste allvar och lägger om hela sin livsstil, ofta med stora personliga
uppoffringar. Omställningsprojekten pågår över hela landet, såväl i stan som på landet. Ett av dem finns utanför Stehag strax söder om Höör.


Britta Nylinder, Victor Gerdau och deras son Joa är familjen som har tagit omställningsidéerna på allvar. Britta har under flera år tillhört ett odlingskollektiv i Stehag, men har nu flyttat till ett eget boende tillsammans med Victor. Båda två är uppvuxna i en stad, men har hittat en livsstil som de gillar trots att den är obekväm. Deras bostad är en hemsnickrad bod på hjul, uppställd på goda vänners tomt. De eldar med ved och hämtar vatten i en brunn. El till belysning och dator får de via en sladd från vännerna.
– Vi har allt vi behöver, säger Victor och ler.

Victor har ingen större erfarenhet av odling sedan tidigare, utan har läst matematik flera år på högskolenivå. Britta har gått en ettårig kurs i småskalig ekologisk odling på Holma Folkhögskola i Höör. Utöver det har hon flera års odlingserfarenhet bakom sig. Båda studerar just nu trädgårdsodling på distans på Dingle naturbruksgymnasium i Bohuslän.
De äger ingen egen mark utan lånar 3 500 kvadratmeter mark av en ekobonde. De
betalar inget arrende utan lämnar istället över en del av skörden till markägaren. Den
senaste odlingssäsongen har de odlat potatis, rotfrukter och grönsaker på friland, samt tomater och chili i ett stort tunnelväxthus.
Den som ser ut över området inser att många timmars odlarmöda krävs för att få till
sådana prunkande rader med morötter, vitkål, grönkål och bönor. Britta och Victor
använder inga maskiner och har inte ens en bevattningsanläggning, bara en slang som de måste flytta runt efter behov.
– Vår ambition är att inte låta jorden ligga bar, utan så en ny gröda nytt så fort vi har
skördat primörerna, säger Britta.

Först i år har odlingarna börjat ge så mycket att de kan ”torga” en gång i veckan. De har valt att stå på torget i Höör eftersom där inte finns några konkurrenter. Och de har redan en stadig kundkrets. Nästan varje fredag säljer de slut på allt de har kört dit.
– I Höör bor många som är medvetna om att ekologisk mat är viktigt för hälsan. Allt vi
odlar är ekologiskt, men vi gör ingen stor affär av det. Vi vill inte att ekologisk och
närproducerad mat ska vara en lyxprodukt som vi profilerar oss med utan vill göra det till en norm, säger Britta.
Britta och Victor tycker inte att de försakar något fast de varken har dusch eller toalett
inomhus. De menar att vi som bor i vanliga hus lätt kan förlora kontakten med naturen eftersom vi inte måste gå ut ur huset då och då. Själva är de tvungna att gå utomhus för att hämta ved och vatten, rotfrukter i en trälåda eller mjölksyrade grönsaker i en enkel jordkällare. Eller för att gå till utedasset eller uteduschen. På sommaren står en svart plasttunna på duschens tak och samlar regnvatten som värms av solen, men så här års är det en hink kallvatten som gäller.
– Eftersom det lätt blir 30 grader varmt inne i boden när man eldar i kaminen är det
bara skönt att svalka av sig, säger Britta.

Brittas o Victors bod 1
Än så länge är de nöjda med vad de har, men ibland lockar möjligheten att kunna
planera mera långsiktigt. De har funderat på att köpa en egen gård. Det som får dem att tveka är lånen de då måste ta. Den som tar lån är inte fri, menar de.
– Att leva som vi gör är fritt och härligt, vi känner att vår livskvalitet är hög. Och vi kan äta nyskördad mat, det är en lyx! säger Victor.

Text; Eta Christensson Foto: Teo Törnqvist

Nytt liv på landsbygden

Fredag den 10 oktober lägger Kristina Belfrage, fil. mag vid SLU i Uppsala, fram en kontroversiell doktorsavhandling. Hon vill visa att små lantbruksenheter som är inriktade på att samtidigt producera såväl livsmedel som gödning och drivmedel är mest gynnsamma för den biologiska mångfalden. Bäst resultat fås om lantbruket består av både åkrar, beteshagar, kanske till och med skog, och omfattar flera olika djurslag.

TTD-4586
Det lantbruk Belfrage förespråkar är alltså raka motsatsen till det ideal som har rått sedan 1950-talet då jordbruket fick en ensidig inriktning på antingen spannmålsodling eller djurhållning. Mindre åkrar slogs samman, pilevallar höggs ner och bäckar lades i kulvert, allt för att rationalisera och industrialisera odlandet. De många lantarbetarna ersattes med maskiner. Detta storskaliga lantbruk har avfolkat landsbygden, reducerat arbetstillfällena och har haft en utarmande effekt på jorden.

Kristina Belfrage menar att om djur saknas på ett lantbruk går vi miste om möjligheten att dra nytta av de ekosystemtjänster som djuren ger. Det handlar till exempel om deras förmåga att omvandla betets växtnäring till högvärdigt protein. Deras gödsel blir näring för åkrarna och förbättrar avkastningen.

Avhandlingen vill visa att det inte behöver finnas ett motsatsförhållande mellan hög biologisk mångfald och hög matproduktion, vilket de som förespråkar industrijordbruk menar. Tvärtom verkar det finns ett positivt samband mellan dessa båda. Ju större mångfalden är, desto fler munnar kan mättas enligt Kristina Belfrage. Och det är av stor betydelse eftersom vi i framtiden måste kunna producera mat till allt fler.

Musse 007
I takt med att oljeresurserna tar slut kommer behovet av biobränslen att öka. Belfrages undersökning visar att om ett lantbruk använder sig av kombinationen arbetshäst och rapsoljedriven traktor blir den totala avkastningen optimal, ett scenario som framstår som idylliskt men som alltså kan vara helt realistiskt.

– Mina slutsatser är utmanande och skiljer sig delvis från dem som presenterats i miljörådsberedningens betänkande om landsbygdsprogrammet, säger Kristina Belfrage i ett pressmeddelande.

Om Kristina Belfrages idéer tas väl emot kommer landsbygden att få nytt liv. Hon menar att lantbruket skulle kunna ge fyra gånger så många arbetstillfällen som idag. Framtidens lantbruk behöver kunnig arbetskraft. Och förhoppningsvis kan vi med nutida kunskaper om ergonomi undvika gamla tiders råslit och istället göra arbetet inom lantbruk till något för kropp och själ välgörande och hälsosamt. Att arbeta med djur och växter är som vi numera vet läkande för själen.
karins ryafår 2

Eta Christensson
Källa: http://www.mynewsdesk.com