Moder Jord

När skogen brinner

Ett år efter den stora skogsbranden i Ängelsberg står min vän Tove och jag i det förödda landskapet. Det våra ögon ser är svårt att fatta. Hur kan det bli så här? Den värld vi förstår oss på, grönska, mossklädd mark, trädstammar, fågelljud, vindsus och dofter av mossa och kåda är borta. Det här landskapet är orörligt och utan vare sig ljud eller dofter.
Ängelsberg 1
Färgskalan går i svart-vitt. Det finns en sorts skönhet, men det är dödens skönhet. En stor sorg vilar här, den griper tag i oss och gör oss tysta. Naturväsendena verkar ha flytt sin kos, och alla djur och fåglar som bodde i skogen.
Ängelsberg 4
Vad hände här? Var det här någon dog, eller hann de undan eldhavet? Men lupinerna har redan kommit igen och skapar ögonfägring mitt i förödelsen.
Ängelsberg 3
Ja, på enstaka ställen har växter spirat upp ur askan, men inte är de många. Jag tror detta är en liten blodrot och jag skymtar även ett daggkåpeblad. Det lär finnas en ört som heter brandnäva, som bara kan gro efter att det har brunnit, men den ser jag inte till.
Ängelsberg 2
Men hur lång tid ska det inte ta innan marken åter bär örter, buskar och träd? Själva jorden är ju bortbränd. Och området är enormt, större än som går att överblicka. I alla riktningar ser det ut så här.
Ängelsberg 5 Jag undrar vad Moder Jord känner inför detta. Är det ett brott eller är det helt naturligt? Skogsbränder har alltid funnits och det gynnar alltså vissa växter. En föryngring kommer till stånd. Men den här gången var det inte blixten som antände utan en markröjningsmaskin som inte borde användas under heta sommardagar. Alltså har människan orsakat detta.
Ängelsberg 6
De som kommer hit visar sitt deltagande med naturen genom att lägga upp små stenpyramider. De syns överallt. I bakgrunden ligger brända trädstammar som avverkats.

Text: Eta Christensson
Foto: Tove Mehta

 

Ekocid – brott mot Moder Jord

Idén att vår planet är värd att vårda och bevara har äntligen slagit rot på riktigt. Nu talas det på många håll om ekocid vilket innebär ”omfattande skada på eller förstörelse av ekosystem eller livsmiljö inom ett avgränsat geografiskt område”. Den brittiska advokaten Polly Higgins har inlett en kampanj för att få massförstörelse av ekosystemet att klassas av FN som ett brott på samma nivå som brott mot mänskligheten och folkmord. Det skulle innebära att företag som orsakar miljöförstöring skulle kunna ställas inför Internationella brottsmålsdomstolen, ICC.

Länge har det varit fritt fram att ta för sig av naturens tillgångar. Kalhyggen, gruvhål, omfattande ödeläggelse och förstörda livsmöjligheter för lokalbefolkningarna är exempel på det. De ansvariga riskerar inget personligen. Saneringskostnader kan vara inräknade i projektet från början. men om verksamheten blir olönsam finns inga pengar kvar när det är dags att städa upp. I Sverige försattes Blaikengruvan i Västerbotten i konkurs och lämnade ett kilometerstort dagbrott med omfattande metalläckage. Saneringen kommer att kosta många miljoner för staten och skattebetalarna.

En lag mot ekocid skulle betyda att beslutsfattare inom politik och näringsliv blir personligen ansvariga. Personer i företagsledningar kommer att kunna ställas inför rätta för brott mot miljön. Till exempel skulle BP:s vd Bob Dudley vara personligt ansvarig för den massiva miljökatastrofen som följde när oljeriggen Deepwater Horizon exploderade år 2010 och orsakade ett mycket stort oljeutsläpp i Mexikanska Golfen. Och de som nu utvinner olja från tjärsand i Kanada och ödelägger milsvida områden, hela landskap där befolkningens livsmöjligheter har tillintetgjorts, skulle kanske äntligen fatta att förstörelsen har ett kännbart pris.

Det är en ny syn på Moder Jord som nu breder ut sig. Mänskligheten börjar förstå att den planet vi bor på har en begränsad yta och ändliga resurser. Åkermark måste tas vara på om den ska fortsätta bära gröda för människor och djur. Vatten i floder, sjöar och underjordiska flöden måste skyddas för att ge dricksvatten till alla. Luften måste vara frisk att inandas – idag dör många i storstädernas smog.

Denna syn på Moder Jord har vi häxor länge haft. Vi ser naturen som helig och är beredda att värna och vörda den. Många häxor är aktiva i miljökampen och kämpar mot gruvbrytning och kalhyggen, kärnkraft och motorvägsbyggen. Vi arbetar för ekologisk odling, ekologiska fröbanker, djurrätt, fred och människors lika värde. Den nya medvetenhet som nu sprider sig över jorden är något som vi helt och fullt bejakar.
gudahagen