Runraden

Runradens första ätt beskriver skapelsen.

Ur

I gryningen fanns Audhumbla, den stora modern, urkon, vild och vacker.
Hennes kraft och kreativitet skapade världarna.

Thurs

Hon lekte och famnade det vilda, de otämjbara krafterna.
Med Thursarna lekte hon, njöt och sårades.

Asarna

Frukten blev Asarna. Fagra, duktiga, präktiga.
De lekte samman med urtidens väsen.

Reid

Audhumbla vände sej inåt i sin oändlighet.
Hon red sin ande och utforskade.

Ken

Hon fann facklan, den heliga elden.
Vid denna eld ska era eder sväras!

Gifu

Hur ska alla dessa väsen bindas samman och finna en tyngdlag – låt gåvan bli verktyget.
Ge den med kärlek, minns att den binder samman, ta emot den med försiktighet så att du inte ställs i skuld.

Wynja

Och Audhumbla gjorde plats för lägdor, blomsterängar och fagra gläntor.
Här kan vi glädjas i frid.

*

Andra ätten beskriver människans tillblivelse.

Hagel

Min väg var snårig och tung. Oväder kom och rädslan.
Storm , hagel och mörker bröt ner allt – naken på ett oskrivet blad stod jag där.

Naud

Jag skrumpnade inåt. Varför? Varför jag? Varför nu? Hjälp mej!

Is

Isen tog mej. Stillheten fångade mej. Jag måste ut!
Men nej, här blir jag. Hittar vilan.
Andetaget. Stillhet. Vilar. Andas. Mognar.

Jara

Så ser jag bakåt. Ser min väg, hur jag valt och vad jag gjort.
Bokslut måste skrivas, vinster placeras och skulder betalas.
Se! Detta är du! Vart vill du härifrån?

Idegran

Hur ska jag leva då? Stå fast och stolt?
Nej, då bryts jag som en stav av is.
Mina händer kände bågen av idegran.
Mitt försvar, mitt näringsfång, min glädje.
Så ska jag vara! Böjlig i stormen men stark i handling.

Pertra

Grundad på moderns fasta klippa.
Trygg med fötterna på stadig mark.
Med min kropp mot henne blir våra hjärtslag till ett.

Algiz

Så stod älgkon där. Vacker, uthållig, graciös.
Hon såg på mej med outgrundlig blick och jag förstod att hon var min syster och bror, min mor och far, min dotter och son.
Alla levande varelser är ett, en klan.

Sol

Jag kunde öppna mina ögon och se.
Ljuset och värmen nådde mej som en underbar sommardag.
Solen kysste jorden.

*

Tredje ätten beskriver våra liv.

Tyr

Jag samlade min vrede, min kämpalusta, samlade den i min sköld och omformade den till kraft.
En krigare vill jag vara, en krigare för det goda.
En regnbågskrigare.

Bjarka

Med skölden på ryggen stod jag och såg ut över bergen.
Där var fagert men där var också skövlat.
På hyggena såg jag hur riset växte som en salva på sår.
Först hallon, så björken.
Björken! Vacker, helande, renande.

Eh

En takt vaknade i mitt inre, började slå.
Min ande lättade, hittade en rytm och fann hästen.
Vida gick färden och jag såg!
Såg uppåt och nedåt, framåt och bakåt.
Såg min stig som vindlade i skog, på sten, över myr och asfalt.

Madr

Vem är då jag? Hur samlar jag det jag är till ett liv i vardag?
Anmödrar, anfäder, hjälpare rådare; ankra mej i livet.

Lagu

I månens sken satte jag mej vid ån.
Med vattnets porlande vid min sida vällde gråten upp, den kom som en flodvåg från min innersta källa.
En våg, en fors som tvättade rent.

Ing

Saven stiger!
Jag fylls, befruktas.
Den gröna sköna kraften föder händelser och liv.
Här är jag!
Dansa med mej!

Odal

I en ring ser jag de mina.
Vi som räknar varandra som nära och viktiga.
Jag odlar mina relationer.
Jag odlar och sköter min mark.
Vördar det jorden skänker.

Dagaz

Dansar i solen med stigar och gläntor öppna att undersöka och vandra.
I skymningen ser jag världarna skimra och mötas.

Fe

Vad är rikedom? Det jag äger? Det jag tjänar?
Kanske den kunskap jag förvärvat.
De erfarenheter jag levt.
Tacksamhet fyller mej för tak, mat och nöjen.
För mej och de mina.

*

Den tomma eller fulla

Alltet, det stora och skrämmande lockar.
Allt kan hända.

Författare: Bettan Edberg