Kraftplatser

Odensjön

Detta är en sjö värd att besöka. Den ligger vid Söderåsen, som är ett Skånes mera dramatiska områden med höga branter och djupa skogar. Söderåsen är ett Natura 2000-område. Sjön är nästan helt rund och omges av 30 m höga branter och skulle kunna vara en gammal vulkan, men det vet jag inte om det är.
odensjön 1
Eftersom sjön är så egenartad finns det många sägner som förknippas med den. En av de mest spännande är att Oden har haft ett slott i djupet av sjön men det har ödelagts som straff för att Oden ”har varit en alltför himlastormande Nimrod”, alltså en alltför ivrig jägare. ”I gamla dagar har man sett ruiner av slottet framskymta ur sjön och ännu hörs understundom i luften förfärliga läten som allmogen kallar Odens jägarpipa och hundskall.”
odensjön 2
Andra sägner handlar om att det finns en tunnel på sjöns botten som har förbindelse med kryptan i Lunds domkyrka och att två jättar bor därnere. Att Odensjön har fascinerat många råder det ingen tvekan om. Platsen används till och med som scen för en sångartist en gång varje sommar. Många stora svenska artister har sjungit där. Akustiken borde vara utmärkt.
odensjön 6
När jag är där, en helt vindstilla dag i september råder en säregen stämning. Platsen känns som ett rum omkring mig. Runt omkring vakar Söderåsens träd och speglar sig i vattnet. Det är som att befinna sig i en stor grotta, fast med himlen som tak. Sjön talar till mig, det stilla, klara vattnet som lär vara 19 m djupt, vilket är rätt mycket. Jag skulle vilja stanna kvar, bo där och låta energierna fylla mig. Inget obehagligt eller främmande stör mig, allt andas ro och harmoni. Den här sjön är en sann kraftplats.

 

Gudahagen

gudahagen
Gudahagen ligger några hundra meter sydväst om Näsums kyrka. Det är en rätt stor, platt kulle, glest bevuxen med träd, varav de flesta är ekar. Länsstyrelsen klassar Gudahagen som ett av Skånes förnämsta, förhistoriska monument. Det har gjorts några arkeologiska utgrävningar, inte särskilt omfattande, och det har konstaterats att kullen är ett gravfält från järnåldern. Ursprungligen har där rymts minst 250 resta stenar. I väster finns två stensatta ramper och i öster en skarp terasskant. Några kristna gravar har inte hittats.

På 1800-talet kallade folk i trakten Gudahagen för Gamla Kyrkogården och även Kyrkebacken. Vissa påstår att Näsums första kyrka skulle ha stått här, en stavkyrka. Det berättas att när den nya kyrkan hade byggts inne i Näsum ville man ta vara på den gamla kyrkklockan, men när man försökte flytta den från Gudahagen och lastade den på en vagn rullade den av och försvann ner i kärret som ligger strax intill kullen. Anledningen skulle vara att de underjordiska som var vana vid att folk offrade till dem i kärret ville behålla klockan. Det har antagligen gjorts flera försök att leta upp klockan men hittills är den spårlöst försvunnen.

Den som besöker Gudahagen idag kan inte undgå att märka den säregna stämning som råder där. Där finns starka energier och en känsla av helighet. Att det är en gammal kultplats råder inget tvivel om.

gudahagen 1
På senare år har Gudahagen och omkringliggande åkrar blivit scen för en vikingamarknad som hålls årligen den tredje veckan i september. Då äger även högtidliga ceremonier rum här. Det är både bröllops- och namngivningsceremonier, något som drar stor publik. På kvällarna när marknadsbesökarna har gått hem brukar övernattande vikingar hålla ceremonier i fackelsken till de gamla gudarnas ära.
Information om Vikingadagarna finns här

 
 

Hanakällan

Hanakällan 1
I Fulltofta strövområde sydost om Höör ligger en källa nära platsen där Ås-till-ås-leden möter Nord-till-Syd-leden. Det är Hannas källa, oftast kallad Hanakällan. Vägen dit består mest av slingrande skogsstigar, cirka 2 km från närmaste parkeringsplats.
Hanakällan 3
Vattnet i källan sägs besitta undergörande kraft. Det rinner ständigt fram under en sten och samlas i en liten damm nedanför. Hannas källa fryser aldrig, hur kallt det än är. Vattnet sipprar fram genom ren, ljus sand och är kristallklart. Det smakar välgörande bra och är något helt annat än ledningsvatten. För att underlätta vandrare finns en stolpe, behängd med muggar och slevar så det är lätt att dricka sig otörstig där.
Hanakällan 4
Stämningen vid källan var inte alldeles lätt att känna in. En vilsekommen hund sprang förbi medan dess ägare på avstånd ropade och blåste i pipa. Tjugo mountainbike-cyklister passerade under stånk och pust. Inga naturväsen gav sig till känna. Det enda jag kunde sätta ord på var en känsla av öppenhet och sorglöshet, en sorts kravlös gästfrihet. Därför fyllde jag tre flaskor och lämnade källan med en känsla av tacksamhet.

Onsvalakällan

Onsvala 1

Onsvalakällan ligger i slutet av etapp 9 av Ås-till- ås-leden i Skåne. Du hittar den genom att ta Södra Rörumsvägen ut från Höör, köra några km och ta till vänster vid en liten blåvit skylt där det står Onsvalakällan 1,5 km. Parkera (på något sätt) där och följ stigen in i skogen. Först är det orange skåneledsmärkning fram till vindskyddet, sedan några blå stolpar till vänster om det. Källan ligger cirka 100 m från vindskyddet.

Ingen vet med säkerhet vad namnet betyder men det finns två teorier.
Den ena är att namnet kommer från den svarta storken som lär ha kallats Odens svala. Den bygger sitt bo i höga träd och trivs på ensliga platser med bäckar, tjärnar och våtmarker. För länge sedan lär den ha häckat i skogen som omger Onsvalakällan.

Den svarta storken fanns i Sverige fram till mitten av 1800-talet men försvann sedan. På senare år har enstaka fåglar upptäckts men det är osäkert om någon av dem har häckat.

Den andra teorin är att källan användes under hednatiden som offerplats åt Oden. Den hade magiska egenskaper och unga kvinnor brukade gå dit för att offra. De kastade ett smycke i källan och kunde då få se sin tillkommandes bild i vattenspegeln. (Källa: svensk broschyr om Ås-till- ås-leden) Men Oden är väl inte den gud en i första hand vänder sig till för att få se sin älskades bild?
Onsvala 3

I källans närhet lär det ha legat en kulle som hette Odinsvallen där segrande krigare brukade fira efter striden. Det berättas att en på långt håll kunde höra skratt och skrål därifrån, och att skenet från lägereldarna syntes mellan träden. (Källa: tysk broschyr om Ås-till- ås-leden) Men detta skulle ha skett på hednatiden innan kristendomen infördes, så vem som ska ha fört den berättelsen vidare under tusen år kan vi ju undra.

När vi själva besökte källan kunde jag på många meters håll känna den säregna, heliga stämning som råder runt Onsvalakällan. För min inre syn skymtade bilden av ett ljust väsen, kanske en källnymf? Det är en plats som inbjuder till stillsamhet och vördnad. Även om flera av de stora träden runt källan fälldes under stormen Gudrun och källans murkanter delvis har rasat finns känslan av helighet där. Det är en plats för ceremonier och midsommarnätter. Men strax intill ligger ett vindskydd som verkar användas för grillkvällar och övernattning, så det vill till att en har turen med sig och får vara ensam där.
Onsvala 4

Samtliga källfoton:Teo Törnqvist
 
 

Ales Stenar

Vintersolståndet 2010-3

Ales Stenar är den mest kända kraftplatsen i Skåne. Det är en skeppssättning, Sveriges största, och den ligger ovanför hamnen i Kåseberga i sydöstra Skåne. Den består av 59 stora stenblock, resta i en 67 meter lång och 19 meter bred skeppsliknande formation. Ett tjugotal av stenblocken är försedda med skålgropar.

Förut var Ales Stenar inte alls så uppmärksammat som det är idag. Arkeologerna hade gjort några utgrävningar där, men inte funnit något särskilt intressant. De ansåg att det var en grav från järnåldern, även om de aldrig hade funnit någon grav där.
Men på 2000-talet framträdde en amatörforskare, Bob Lind, som satte fokus på Ales Stenar genom att påstå att det i själva verket är ett ” kultceremoniellt solobservatorium”, något i stil med Stonehenge i England. Bob Lind har försökt bevisa detta på många olika sätt och tidvis har det stormat rejält runt ”skeppet”. Enligt honom är Ales Stenar byggt under yngre bronsålder omkring 700 år f.v.t. (före vår tideräkning). Han menar att namnet Ale går tillbaka på det gotiska ordet Alhs, som betydde helgedom.

Idag finns det många som godtar hans teorier, men också många som avfärdar dem. Här finns mer att läsa om detta: http://sv.wikipedia.org/wiki/Ales_stenar

Stora informationstavlor uppe vid skeppssättningen, med text av Bob Lind, visar solens gång under året i förhållande till stenarna.
Ales stenar 2

Tillsammans med solsymbolen var skeppet den
nordiska bronsålderns absolut största symbol och
dessa båda motiv finns i flera tusental hällristade
sida vid sida, ofta med solhjulet svävande ovanför
skeppet. Den mest intensiva solkultsperioden i
Norden anses ha ägt rum under yngre bronsålder
mellan ca 1000-400 f.Kr.
Ur Bob Linds avhandling: Varför byggdes Ales stenar?

Vintersolståndet 2010-6

Hedningar i Skåne brukar hålla ceremonier i Ales Stenar vid vinter- och sommarsolstånden. På vintern kan det vara förenat med stora svårigheter att ta sig dit på isiga och igensnöade vägar. Det blåser skarpt över den kala platån och kylan går in i märg och ben trots att en är väl påpälsad. Men ett besök där kan ge stor utdelning om det är klart väder och du får se solen gå upp vid den sydöstra stävstenen.

vintersolstånd 3

Vid sommarsolståndet är det lättare att ta sig dit och att vistas där. Vi har varit med om att tända 14 värmeljus på altarstenen inne i stencirkeln en midsommarnatt och inget blåstes ut av vinden. Energierna runt altarstenen är särskilt starka och välgörande. Ibland får du också sällskap av korna som betar där.

ceremoni vid Ale stenar 9 juni 2013 min